160626. 20 månader har gått…

Sedan mamman egenmäktigt satte sig på vår dotter. (Jag såg inte dottern trots domstolsbeslut om både gemensamvårdnad och umgängesbeslut där dottern skulle bo hos mig åtta dagar och hos mamman 13 dagar på rullande schema) Fyra månader senare med hjälp av tingsrätten ytterliggare nio innan jag fick igång ett ynka umgänge varannan lördag 1.5h med umgängesstöd. Ett umgänge som pågick  till 160528 för att övergå i ett dag umgänge 160611 om sex h där vi umgås själva. Detta kommer trappas upp ytterligare under sommar/höst. Domstolen tycker att det är barnets bästa. Vad mamman tycker förstår alla men väldigt få begriper.
Har man gått grundskolan och gått tre gånger på den lokala fritidsgården inser man snabbt att det är absurt, galet, rubbat och dessutom skadligt för relationen.

Nu är det även så att mamman börjat anmäla mig igen för det ena och det andra. (Ofredande och förtal har jag för mig) Vi får se vad som blir med det?
På ett sätt bryr jag mig inte men på ett annat är det så klart helt stört och störande och säger väldigt mycket om henne. Det som skrivs på bloggen är fakta! Det mesta finns i vårdnadsmålet i en form eller annan. Alltså offentligt! Mål 5259-14.

Allt handlar om konkurrens. Dottern trivs bra, som hon själv uttrycker det bättre hos sin far. Mår bra med honom och uttrycker det gärna. Där är grundproblemet.
Ingen förälder som vill sitt barn väl beter sig på detta viset. Ingen.
Det är mycket hon inte vet att jag vet. En sak vet hon men inte verkar förstå. JAG GER MIG ALDRIG och jag kommer tillslut lyckas visa vad detta handlar om!
Mina största hjälpmedel till det är Karin och mamman själv. Hon har bara inte förstått det än! Allt är inte vad det verkar…och tiden tar alltid slut tillslut!
Även för en viking…

Vi ses!